Emma Karlssooon

Igår hade vi våran konsert på folkan. Det började med att ensembeln spelade och sjöng. Första låten var Isn't she lovely, det var jag och Julia som sjöng. Andra låten var Gimmie some lovin', det var jag, Linus och Morgon som sjöng. Tredje låten var Sång till friheten och den sjöng jag, Julia och Gunnar. Det var roligt och det gick ganska bra! Efter det körde vi våran Rock Trap. Man typ klappar, käpper, visslar, osv i stämmor. Det är kul!

När ensembeln var klar med låtarna var det dags för det ögonblick som jag har haft mardrömmar om. Jag skulle sjunga You are not alone. Själv. Men det gick i alla fall ganska bra med tanke på hur skakig jag var. Jag frågade många, men ingen hade märkt att jag skakade. Eller så sa dom bara så för att vara snälla, haha. Men helt seriöst så stod jag typ stel som en fiskpinne när jag sjöng för så fort jag rörde någonting så skakade jag. Men jag tog mig i alla fall igenom låten utan några större problem, även om jag i efterhand kände att jag hade kunnat sjunga ut betydligt mer, för jag vet att jag kan bättre. Men av någon anledning blir det aldrig lika bra på scen som hemma vid pianot. En positiv grej är dock att min scenskräck börjar avta mer och mer. Så snart kanske jag vågar sjunga ut ordentligt?

Nog om det. Efter mitt solo var det dags för kören att sjunga. Och jag har ingen aning om vart alla från kören höll hus, för vi var bara typ hälften. Jag och Hanna var enda tjejerna. Men vi hördes tydligen rätt bra på "Goodnight Sweetheart" ändå. Killarna sjöng sitt "do do do do dom" och vi sjöng melodin. Egentligen brukar jag sjunga altstämman på den, för vi brukar ha brist på altar i kören, men idag sjöng båda melodin och sångläraren fick sjunga altstämman. Men jag tror att det blev ganska bra.

Sen sjöng Linus solo! Jag hade varit ensam med att sjunga solo om inte han hade gjort det, men jag övertalade honom om att göra det igår. Han sjöng What a wonderful world med Louis Armstrong. Han var duktig!

Efter det spelade storbandet några låtar och sen var konserten slut. Vi packade ihop alla grejerna och satte dom på släpet för att få dem tillbaka till skolan. Jag, Linus, Hanna och Morgan fick åka på släpet bland alla grejerna. Det var kul! Alla kollade på oss. Why?? Haha, men det var en trevlig kväll. Gör gärna en sån här konsert igen. Fast samtidigt är jag glad att det är över, för mina nerver skulle inte klara mycket mer.

Gomorron! Idag har jag sånglektion, men jag kan ju avslöja att jag inte riktgit kan min sångläxa. Jag kan halva låten i alla fall, men det är svårt att spela den på piano samtidigt som jag sjunger eftersom det är en massa tonartsbyten och så byter den takt hela tiden. Och så har vi sänkt den tre och ett halvt tonsteg. Men men, jag får väl lära mig den idag på lektionen helt enkelt!

Idag på ensembeln började vi med en ny låt. Sweet home Alabama. Jag och Linus sjunger! Jag kunde inte låten innan, vilket känns lite strange eftersom det är en sån där låt som alla bara måste kunna. Men men, nu kan jag den i alla fall. Gode härlig låt!

Vet ni, jag är inte ens nervös trots att jag ska sjunga på efs idag. Om jag hade både sjungit och spelat själv hade det varit mycket värre, men nu är Erik min ängel och spelar åt mig. Perfekt! Han är ju betydligt bättre än mig på att spela piano och när jag spelar och sjunger samtidigt använder jag inte stödet på samma  sätt så sången blir itne lika bra. Det är med andra ord tur att någon annan spelar. 

 

You walked with me
Footprints in the sand
And helped me understand
Where I'm going

You walked with me
When I was all alone
With so much unknown
Along the way
Then I heard you say

I promise you
I'm always there
When your heart is filled with sorrow
And despair
I'll carry you
When you need a friend
You'll find my footprints in the sand

I see my life
Flash across the sky
So many times have I
Been so afraid

And just when I
Have thought I'd lost my way
You gave me strength to carry on
Thats when I heard you say

I promise you
I'm always there
When your heart is filled with sorrow
And despair
I'll carry you
When you need a friend
You'll find my footprints in the sand

When I'm weary
Well, I know you've been there
And I can feel you when you say

I promise you (you)
I'm always there
When your heart is filled with sadness (when your heart)
And despair (and despair)
I'll carry you
When you need a friend (need a friend)
You'll find my footprints in the sand

(I promise you)
(I'm always there)
When your heart is full of sadness (sadness)
And despair (And despair)
I'll carry you (I'll carry you)
When you need a friend
You'll find my footprints in the sand

Jag har nyss sjungit lite singstar med Lina och blir lite irriterad över att de har med såna här texter:

I love myself I want you to love me
When I feel down I want you above me
I search myself I want you to find me
I forget myself I want you to remind me

I don't want anybody else
When I think about you I touch myself
Ooh I don't want anybody else Oh no, oh no, oh no


Jag tycker inte att det är så lämpligt för någon som är åtta år. Visserligen vet hon inte vad det är hon sjunger och det är då tur. Singstar är inte alltid så barnanpassat.

Love can be hard sometimes 
Yes it can catch you off guard like bad crimes 
Yes it can make you depressed and angry 
Make you say, "Why me? why won't anybody try me?"  
You might be saying, "Ooh, I don't wanna be lonely 
Ooh, I don't wanna be by myself 
Ooh, don't wanna be lonely Why ain't anybody lovin' me?"  
But there's always someone out there who'll be there for you 
There is always someone out there who'll care for you 
There's always someone out there who'll be true, true, true 
Hold on, hold on, be strong